Silver och mörker
skribent: Kari Yli-Annala
Milja Viitas 35 mm film Bambi (2022), för åskådaren till den analoga fotokemikaliska filmens materialitet fysiskt, haptiskt och emotionellt. Filmens tekniska utgångspunkt är en 35 mm distributionskopia på The Walt Disney Companys berömda film Bambi(1942), som Viita köpt av en samlare. Konstnären har sedan fotograferat detaljer ur filmen med en Oxberry 1700 -optisk printer. Svepelektronmikroskopet (SEM Scanning Electron Microscope) har gjort det möjligt att komma nära huden på den ursprungliga filmen – och till och med under den. I galleriet visas verket med en 35-mm filmprojektor, som härstammar från den analoga filmkulturens gyllene tid, 1950-talet.
Disneys Bambi baserar sig på österrikaren Felix Saltens berättelse som utgavs som följetong 1922 och i bokformat 1923. Den handlar om ett ungt rådjur som växer upp i skogen och blir vittne till sin egen mammas och många andra djurs död genom jägarnas vapen. Våld, flykt, död, förlust och osynliggörande är centrala teman i boken. Viita har klippt bildmaterialet till sin film, samt de känslomässiga ljudfragmenten som baserar sig på originalfilmens ljudspår, som en strukturell materiell film. Den skiktvis uppbyggda behandlingen av filmen för åskådaren mitt i kinetiskt intensiva, fragmenterade stunder. Filmen verkar efterlikna de å ena sidan stillastående och å andra sidan snabba rörelser som har att göra med att skydda sig och att fly, att gömma sig och att observera.
Viitas nya film har ett tematiskt samband med hennes tidigare verk Djurbron U-3033 (2018), där hon placerade automatkameror försedda med en rörelsedetektor i en skog som vuxit på en gångbro i betong, som skapats som en lösning för djurens naturliga rutter som brutits av en väg. Viita har konstaterat att hon som människa tillhör en art som älskar estetik, men som samtidigt är en best som utövar industriellt våld. Även den analoga celluloidfilmen kan ses som en materiell manifestation av den exploatering som människan utövar på jorden. Den bygger på oljebaserad plast, ett centralt fossilt material från slutet av det förra årtusendet, och en av dess huvudbeståndsdelar är bindemedlet gelatin, som görs av djurhudar och ben.
Den med trefasström fungerande östtyska filmprojektorn, av märket Dresden, som tagits till utställningslokalen för visningen av filmen, sipprar olja, är tillknycklad, tung och högljudd, men den har på grund av sin pålitlighet och lätthanterlighet varit i allmänt bruk i många finska biografer under tiden efter världskrigen. Projektorn kräver konstant service och underhåll under utställningen. “Oljan måste övervakas, blocktrissorna rengöras och distributionskopian bytas ut. Den analoga världen är tung, arbetsam och fysisk” påminner Viita. Filmprojektorns närvaro påminner även om galleri Hippolytes förflutna som biografen Diana.
På utställningen visas även fixativsilver, skinande på en glasskiva och upplyst bakifrån med ett levande ljus. De två nyckelorden för Viitas utställning är silver och mörker. I samband med orden tänker jag på den filosofiska estetikens term schein, som betyder ett sken eller en glans som visar sig för alla sinnen – men även bluff. Filmens framkallningsprocess, som Viita beskriver den, låter som ett alkemistiskt experiment i mörkret. 35 mm färgnegativet har framkallats för hand med färgframkallare och även de svartvita bildernas skråmor berättar om materialets kulörthet och negativets färglager. Silvret som exponerats under negativets framkallningsprocess binds permanent fast i filmens yta, men det oexponerade materialet lösgör sig som kristaller och flingor och sjunker långsamt ner till bottnen av fixerbassängen. “När bottenfällningen filtreras och vätskan avdunstar återstår det materialiserade mörkret” sammanfattar Viita.
Milja Viita
Bambi – ett bortspolat mörker
4.–27.2.2022
Fotogalleriet Hippolyte
Milja Viita är en mediekonstnär och filmskapare. Ofta förekommande motiv i hennes verk är naturupplevelsen och naturvetenskaplig observation. Viitas film Djurbron U-3033 (2018) vann Risto Jarva -priset på Tammerfors filmfestival 2019 och efter det har filmen cirkulerat på internationella filmfestivaler. 2019 arbetade Viita på sin Bambi-filminstallation på konstnärsresidensen The Liaison of Independent Filmmamakers of Toronto (LIFT). Milja Viita valdes nyligen att genomföra det sjätte samtidskonstprojektet (2022-2023) på Lönnströms konstmuseum. miljaviita.live
Tack till:
Pyhäsalmi FBK:s biograf, Centret för konstfrämjande, Suomen Kulttuurirahasto, Konestiftelsen, The Liaison of Independent Filmmamakers of Toronto (LIFT), Konstuniversitetet, Saastamoinen stiftelsen