Noora Isoeskeli 3.6.–1.7.2022

Hippolyte Studio

Noora Isoeskelis konstverk hänvisar till talesättet “Don’t Worry, Be Happy”, som blivit känt genom Robert “Bobby” McFerrins låt med samma namn. I den nya bearbetade versionen av meningen har ordet “Don’t” tagits bort och således stiger att bekymra sig till en lika handling vid sidan av att vara lycklig.

Största delen av verken i ______Worry, Be Happy har fötts i ett lika stort utrymme som de nu visas i. Rummet som fungerat som arbetsutrymme kan ses som en scen för berättelser, där fiktiva bekymmer och önskningar möts. Att arbeta i ett litet utrymme med sina egna tankar under en längre tid både skapar och utarmar det interna berättandet. När upplevelsen av världen snarare föds ur fantasin än av konkreta händelser i en rik verklighet, flätas det då samman till en vävnad av berättade berättelser, drömmar och uppfattningar, där fantasin matar både drömbilder och bekymmer.

Bakom serien ______Worry, Be Happy finns tanken av en känsloupplevelse, som man kan tänka sig som en skala mellan två motsatta känslolägen, bekymmer och lycka. Det är en okoordinerad förening av dessa två känslor, en dubbelkänsla, en pendelrörelse och en horisont som lutar från den ena sidan till den andra. Verket handlar även om en längtan att vara nära till naturen. Det är en ljudbild av en havsstrand som bildas inuti den dånande luften i en snäcka och en föreställd bild av vågor som ritar svallande linjer av skummet på sandstranden.

Som material för verken har konstnären använt bl.a. damm, tuggummi och plast. Dammet kan ses som materia skapat av tidens gång, som omärkt samlas på ytor som en slags existensens randanmärkning. Man kan tänka sig hur dammet sprids över allt hela tiden, finkänsligt men absolut. Vid sidan om spegelbilden visar dammet en annan bild, som är som metadata av de händelser som spegeln inte kan förvara. Den visar vår existens som partiklar. Förändringen av en plastblomma genom tiden är å sin sida för långsam för vårt öga att uppfatta. Där utseendet av den levande förebilden snart förändrats till en annan, förvaras den konstgjorda blommans form ofördärvad i evighet.


Noora Isoeskeli
(f. 1982) är en bild- och fotokonstnär från Åbo. Hon utbildades till magister i konst från Aalto-universitetets program för fotokonst år 2020 och hennes verk har visats på utställningar i Finland och utomlands. Hon har senast haft en utställning på Hippolyte år 2012.

Isoeskeli arbetar främst med iscensatt fotografi och bakom hennes arbete finns en tanke om blickens makt i den seende människans värld. Hon tänker på seendet som en händelse som förutom själva seendet även handlar om hur vi ser. Hon strävar efter att genom sina verk föra blicken och seendet närmare en plats där seendet förvandlas från en passiv till en aktiv händelse och den seende till en aktiv uttolkare av det hen ser. Hennes tanke är att de tolkningar vi gör av världen och våra egna handlingars tendenser är underordnade hur vi har lärt oss att observera vår egen plats i den privata och delade kulturen och platsen som vi kallar verkligheten.


Utställningen har fått stöd av Centret för konstfrämjande och Finska kulturfondens fond för Egentliga Finland. Tack till Jaakko Suomalainen som ansvarade för utställningens bokstavsdesign och Tomi Leppänen som ansvarade för den grafiska designen samt vänner och familj som var ovärderliga hjälp.