\n\u201dJag \u00e5ker till Amerika, alla \u00e5ker dit\u2026\u201d<\/em><\/p>\n\u00c5r 1998 regisserade Kanerva Cederstr\u00f6m filmen TRANS\u2013SIBERIA, som filmades p\u00e5 ett t\u00e5g under en resa fr\u00e5n Moskva till Vladivostok n\u00e4ra Stilla havets kust. Det var en resa genom Sibiriens landskap och minnen, som gjordes med st\u00f6d av brev och anteckningar skrivna av tv\u00e5 personer fr\u00e5n Sibiriska f\u00e5ngl\u00e4ger och konvojer.<\/p>\n
Tio \u00e5r senare \u00e5kte Cederstr\u00f6m tillsammans med Riikka Tanner p\u00e5 en t\u00e5gresa \u00f6ver en annan kontinent, genom F\u00f6renta Staterna, med samma g\u00e5ta i tankarna: Hur f\u00f6rmedlas upplevelsen av tid och plats? Hur definieras en kontinent, hurdana \u00e4r dess historia och natur, dess folk och st\u00e4der? Blir kontinenten f\u00f6r ett \u00f6gonblick till en \u00f6 mellan oceanerna?<\/p>\n
En t\u00e5gresa \u00e4r som en kamera p\u00e5 en tusentals kilometer l\u00e5ng r\u00e4ls. T\u00e5gf\u00f6nster i natten \u00e4r som rutorna p\u00e5 en filmspole. N\u00e4tter och dagar, interi\u00f6rer och exteri\u00f6rer, avst\u00e5nd, stillast\u00e5ende och fart \u00e4r t\u00e5g\u2013filmens ingredienser. Vad ser vi och vad minns vi?<\/p>\n
TRANS\u2013AMERIKA filmades under slutet av sommaren 2009 p\u00e5 en strand i Brooklyn, p\u00e5 Manhattan, p\u00e5 ett t\u00e5g fr\u00e5n New York till San Francisco och p\u00e5 Ocean Beach i San Francisco. Ljudresan har skapats av ljud fr\u00e5n kontinenten, bortgl\u00f6md musik ur arkiv och \u00e4ven Riikka Tanners anteckningar.<\/p>\n
Installationen best\u00e5r av en 40 minuters film, ett foto och ett ljudsp\u00e5r. Betraktaren kan \u201dstiga p\u00e5\u201d t\u00e5get n\u00e4rhelst han eller hon vill.<\/p>\n
Planering och manus: Kanerva Cederstr\u00f6m, Riikka Tanner
\nFoto: Kanerva Cederstr\u00f6m, DV\u2013foto Riikka Tanner
\nLjud: Riikka Tanner
\nLjudredigering: Kanerva Cederstr\u00f6m
\nAnteckningar: Riikka Tanner
\nS\u00e5ng: Monna Kamu<\/p>\n
<\/p>\n
Kanerva Cederstr\u00f6m<\/strong> (f. 1949) \u00e4r en filmregiss\u00f6r fr\u00e5n Helsingfors, vars karri\u00e4r best\u00e5r av mer \u00e4n 20 dokument\u00e4rer och filmess\u00e4er. Karakteristiskt f\u00f6r hennes verk \u00e4r teman kring tidens g\u00e5ng, upplevelsen av tid och minnen, samt en n\u00e4ra relation till litteraturen och bildkonsten. Cederstr\u00f6m har arbetat som professor i dokument\u00e4rfilm vid Konstindustriella h\u00f6gskolan \u00e5ren 2003\u20132010. \u00c5r 2001 mottog hon statspriset f\u00f6r filmkonst.<\/p>\nRiikka Tanner <\/strong>(f. 1949) \u00e4r en journalist, fackskribent och filmskapare som bor och arbetar i Helsingfors. Hennes litter\u00e4ra produktion inkluderar b\u00f6ckerna Linda kulkee keskell\u00e4 tiet\u00e4<\/em> (2005) och K\u00e4he\u00e4-\u00e4\u00e4ninen tytt\u00f6<\/em> (2009).<\/p>\nCederstr\u00f6ms och Tanners samarbete b\u00f6rjade redan p\u00e5 1980\u2013talet, d\u00e5 de tillsammans skrev manus f\u00f6r och regisserade dokument\u00e4rfilmen Genius Loci<\/em> (1986). Till deras gemensamma produktioner h\u00f6r ocks\u00e5 filmen Ty\u00f6tt\u00f6m\u00e4n p\u00f6yt\u00e4kirja<\/em> (1994) och dokument\u00e4rerna Haru \u2013 yksin\u00e4isten saari<\/em> (1998) och Tove ja Tooti Euroopassa<\/em> (2004), som \u00e4r baserade p\u00e5 Tove Janssons material p\u00e5 smalfilm.<\/p>\n <\/p>\n
\n
\n![\"still](\"http:\/\/hippolyte.fi\/wp-content\/uploads\/2013\/08\/still-sleeping-car.jpg\")
<\/a><\/dt>\n- Kanerva Cederstr\u00f6m & Riikka Tanner, TRANS-AMERIKA, Stillbild
\n<\/em><\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kanerva Cederstr\u00f6m & Riikka Tanner, TRANS-AMERIKA, Stillbild HIPPOLYTE STUDIO Georgsgatan 8\u201310 (innerg\u00e5rd), 00120 Helsingfors, +358 9 612 33 44, www.hippolyte.fi \u00d6ppet: tis\u2013fre 12\u201317, l\u00f6r\u2013s\u00f6n 12\u201316 6.\u201329.9.2013 Kanerva Cederstr\u00f6m & Riikka Tanner TRANS-AMERIKA Kammarfilm Diskussionstillf\u00e4lle \u201dTid och plats i film\u201d, onsdag 11.9 kl. 17 Deltagare: Kanerva Cederstr\u00f6m, Kari Yli-Annala och Jaakko Ruuska. Samtalet \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[62],"tags":[],"class_list":["post-12664","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-studio-se"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12664","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12664"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12664\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12958,"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12664\/revisions\/12958"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12664"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12664"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/hippolyte.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12664"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"still](\"http:\/\/hippolyte.fi\/wp-content\/uploads\/2013\/08\/still-keltainen-vuori.jpg\")
<\/a><\/dt>\n