Lotta Blombergs utställning Skiftande kanaler på Hippolyte Studio studerar seendets fysiologi, fantasin och det taktila synsinnet. Det centrala verket på utställningen är en rya på sju kvadratmeter. Den baserar sig på en mikroskopbild på en blind punkt i konstnärens eget öga. Ådrorna som trevande slingrar sig på ryan är en förutsättning för synen, men samtidigt orsakar de tillsammans med synnerven ett skuggområde för varseblivningen, en blind punkt.

Arkitekt Juhani Pallasmaas ord: “Alla sinnen, även synen, är en förlängning av känselsinnet; sinnena är specialiseringar av hudvävnad, och alla sensoriska upplevelser är en form av beröring och således besläktade med taktilitet” beskriver träffande Blombergs sätt att se på fotografiet som en experimentell konstform. Genom att välja en fluffig rya för att visa en medicinsk bild jämställer konstnären näthinnans stavar och tappar med bildtapetens textur och utmanar samtidigt de sätt fotografier vanligtvis presenteras på.

Utställningens namn Skiftande kanaler syftar på synförnimmelsens mångtydighet och vetenskapshistorien från slutet av 1800-talet. En gång i tiden studerade astronomen Percival Lowell Mars genom sitt teleskop och övertygades av det han såg att planeten inte enbart hade vatten, utan även kanaler. Det sofistikerade kanalsystemet måste ha varit ett tecken på existensen av en civilisation. Lowell utvecklade en teori enligt vilken de svältande invånarna på Mars hade byggt ett vidsträckt kanalnätverk för att leda polarglaciärens vårsmältvatten till den utarmade ekvatorn. Det blev dock snabbt uppenbart att det han hade sett var sitt eget ögonbottens vaskulära nätverk och inte ytformationer på planeten.

Även om Lowells teori visade sig vara felaktig redan under hans livstid, så har den inspirerat en stor mängd sciencefictionlitteratur och -filmer − flyktvägar från den mänskliga litenheten och den kosmiska ensamheten. Lowells föreställningar som sträckte sig mot ett mål i fjärran, oförmågan att se på nära håll och en orubblig tro på en teori skapad av ens egen fantasi har fungerat som utgångspunkter för Blombergs tankar om synförnimmellser och som inspiration för utställningen.

Lotta Blomberg (f. 1990) utbildades till magister i konst från Aalto-universitetets program för fotokonst år 2019. Hennes verk har tidigare vistats på olika grupputställningar i Finland och just nu fram till 29.5 på Circulation(s) -festivalen i Paris. Skiftande kanaler är hennes första soloutställning. Blomberg är en av de stiftande medlemmarna av konstutrymmet Kosminen som verkade i Helsingfors åren 2016—2022.

Utställningen och konstnärens arbete har fått understöd av Paulos stiftelse och Centret för konstfrämjande. Ryan har gjorts i samarbete med konstvävaren Sanna Reinikainen.

Lotta Blomberg
Skiftande kanaler

6.-29.5.2022
Hippolyte Studio